Att lägga ut mat till vilda djur och fåglar i naturen under vinterhalvåret är för en del en självklarhet. Framförallt småfåglar, som stannar kvar här på våra nordligare breddgrader, uppskattar att de kan finna frön och annat att mumsa på.
Jag har ett enkelt, litet fågelbord hängande i ett träd precis utanför ytterdörren till trevåningshuset där jag bor. Och även om det är både bilar, människor och hundar som passerar ganska flitigt bara nån meter från trädet, så är det fåglar där och äter. Mest är det Talgoxar, Blåmesar och Gråsparvar.
Det finns de som hävdar att man inte ska mata vilda djur och fåglar, sen finns det ju de som säger tvärtom. Varför skulle man inte kunna hjälpa småfåglar att få i sig lite ‘lättfångad’ mat, när marken, träden m.m. är frusna och täckta med decimetertjockt lager av snö.
Hur ska man då göra för att det ska bli bra både för fåglarna, miljö och omgvningarna?
Här nedan finns det några sidor med information och förslag på det:
Jag har nuddat vid det här ämnet i ett tidigare inlägg och tycker att ämnet är värt att tas upp igen.
Jag fick en länk till en artikel i DN av en vän och efter att ha läst den, vill jag därmed dela med mig av den till den som är intresserad.
Artikeln tar upp frågor som; varför vi mår bra av fysisk beröring? Varför det är viktigt med fysisk beröring?
En del av svaret heter, oxytocin, ett hormon och en signalsubstans som sätter fart i kroppen vid vänlig, fysisk beröring.
- Om du får mycket beröring som liten så får du ett lugnare nervsystem, du blir buffrad mot stress och vänligare som person, säger Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi och världsledande expert på oxytocin.
- Eftersom beröringen ger goda relationer och minskad fientlighet har den betydelse inte bara för enskilda personers hälsa och välbefinnande, utan också för samhället i stort, fortsätter K U Moberg.
De sociala medierna/nätverken, såsom Facebook, Twitter, Google+ med flera har kommit att betyda en hel del i vårt umgänge med varandra.
Det finns många olika sätt att använda sig av dessa medier och det är väl upp till var och en hur man väljer att använda sitt eget konto.
En del används som rena dagböcker, andra för att nå ut till och diskutera olika politiska eller andra händelser i Sverige eller i världen.
Det finns de som använder medierna i rent marknadsföringssyfte för sina projekt, andra för att ha roligt och ‘slänga käft’ med sina vänner.
Det finns de som hävdar att den s.k. Arabiska Våren inte hade varit så effektiv, som den blev, utan Facebook och Twitter.
Alltför många idag hakar upp sig på bäst-före-datumet på matförpackningar. Att maten inte är ätbar efter detta datum är alldeles fel i många fall.
Framförallt yngre personer, som kanske inte har så mycket erfarenhet av att hålla på med mat, tror att de blir sjuka av att äta något som har ett utgånget datum.
Men hur gjorde man innan datum-märkningen kom till. Jo, man luktade och smakade på maten och utgick ifrån det. Och det är det man borde göra idag med. Man inte bara sparar pengar på det, utan även klimatet mår bra av att vi inte producerar mat i överflöd.
Många känner sig lite ‘dästa’ såhär veckorna efter den kanske mest ‘matiga’ helgen på året. Julen för många av oss innehåller en hel del ätande, både nyttigt och mindre nyttigt, men framförallt brukar det bli lite i överkant av vad vi normalt får i oss.
Internet är fullt av allehanda kurer och recept på hur du kan både gå ner i vikt och rensa kroppen på allt onödigt. Googlar man på ordet ‘detox’, så får man över 11 miljoner träffar. Sen kan man ju fråga sig hur många av dessa verkligen är nåt att ha.
Här är i alla fall en sida, som ger ett recept på en rensning, Dags för detox, som inte innefattar en massa tillskott och annat som en del försöker att göra pengar på.
Fler och fler kommuner beslutar sig för att dra in på lönen till funktionshindrade som deltar i de kommunala verksamheterna. Kommunerna betalar i genomsnitt 30 kronor per dag i lön till en funktionshindrad, som deltar i en verksamhet.
Ur ekot:
“Senast i raden är Grästorp som ska spara 135 000 per år genom att plocka bort lönen för Mikael Karlsson och andra funktionshindrade. Han brukar köpa pizza på löningsdagen men det är det slut med nu.
– Det är tråkigt, säger Mikael Karlsson.
Ordföranden i Grästorps sociala utskott, moderaten Niclas Andrén, som fattat beslutet får frågan:
– Man känner sig tvingad att prioritera och brukare är inte lagstadgade ersättning, säger Niclas Andrén.
Håkan Ceder, överdirektör på Socialstyrelsen igen:
– Jag är kritisk att man gör besparingar på det här området. Trots att ersättningen är låg bidrar den med mycket för enskilda.
Om folk slutar att jobba?
– Då isoleras människor, säger Håkan Ceder”.
‘Att funktionshindrade brukare inte är lagstadgade ersättning’, vilken fruktansvärd människosyn. Undrar just vad en politiker som Niclas Andrén prioriterar?
2005 kom den amerikanske läkaren Mark Starr ut med en bok, där han påstår sig veta att Hypotyreos 2 är en sjukdom med en massa olika symtom förknippade till det.
Nu har flera läkare reagerat på att företaget Scanlab gör stora pengar på att testa folk, som tror sig lida av denna ‘sjukdom’. Enligt vissa läkare är Scandlabs tester helt värdelösa och att många fått biverkningar av medicinen kortisol, ett hormontillskott, som ofta skrivs ut mot denna ‘sjukdom’, eftersom dessa människor inte lider brist på hormonet.
Nu ska man inte blanda ihop Hypotyreos 2 med Hypotyreos, en sjukdom som är en relativt vanlig ämnesomsättningssjukdom där sköldkörteln inte fungerar som den ska. Hypotyreos är en vedertagen sjukdomsdiagnos, men för hypotyreos 2 finns det inga vetenskapliga bevis på att det överhuvudtaget existerar som sjukdom.
Socialstyrelsen utreder just nu företaget Scandlab, så det finns säkert anledning att återkomma till ämnet.
Att klimatet ute i vårt samhälle blir mer och mer hatisk, är det väl inte någon som inte hört talas om. Trakasserier, mobbing, misshandel och rent av mord, hör ju till vardaglig läsning i dagspressen.
Varför har det blivit såhär? Går det att finna några svar på den frågan och framförallt vad kan vi göra åt saken.
Nu i dagarna har det kommit ut två böcker, som belyser det högerextremistiska hatet, framförallt i Sverige, men även annonstädes i världen.
De hatade, Magnus Linton “Det här är ett skrämmande aktuellt reportage i vilket extremismens måltavlor själva talar. Magnus Linton gör en triangelresa i ett Europa utan styrfart, där en ekonomisk kris glider allt längre in i en politisk – med oöverskådliga konsekvenser. Om, som Angela Merkel hävdar, ”det mångkulturella samhället har misslyckats” – hur ser då alternativet ut? Är Europa på väg dit?”
Sverige forever in my heart, Niklas Orrenius “I Kattarp attackeras en flyktingfamiljs hem av en hatisk mobb. Intill familjens hus klottrar någon: Sverige forever in my heart.
I det ödsliga gränslandet mellan USA och Mexiko patrullerar beväpnade krigsveteraner för att avhysa de papperslösa som är villiga att offra livet för att fl y norrut. I Guantánamo väntar både interner och fångvaktare på att något ska hända.”
Har du en köksbänk, duschkarbin eller annat, som innehåller det bakteriedödande medlet triclosan?
Det finns fler och fler produkter ute på marknaden, som innhåller bakteriedödande medel, för att det ska vara ‘lättare’ för oss att hålla rent i kök, badrum och medlet finns även i en del underkläder.
Argumenten för att vi ska köpa en arbetsbänk till köket, innehållandes triclosan, är att bänken i sig är mehandlad med triclosan och ‘dödar’ bakterier såsom salmonella.
Triclosan förekommer under en mängd olika namn beroende på applikation, tillverkare mm. Några namn är Microban, Irgasan, Irgasan DP-300, CH 3565, Tinosan, Lexol300, Ster-Zac, Cloxifenolum samt Biofresh.
Nu har naturvårdsverket gjort en studie om de här ämnena och vill varna för att de kan ha mycket förödande effekt på organismer som kräftor och fiskar. Hur de påverkar oss männskor vet man inte riktigt.
På 1990-talet förbjöds kvicksilvertermometrarna och vårdinrättningar över hela landet sanerades på kvicksilver.
Sedan 2008 får man inte använda Amalgam till barn och tonåringar, för att det innehåller kvicksilver.
Nu kan vi endast köpa lågenergilampor (lysrörslampa) i affärerna.
Men är de så miljövänliga som en del vill göra gällande?
Kvicksilver är förbjudet att användas i Sverige, förutom i viss industriell användning.
– Förbudet i sig är bra, det är jätteviktigt. Men det är grymt oansvarigt att man inte samtidigt informerar konsumenterna om hur mycket kvicksilver lågenergilamporna innehåller, att man inte har infört ett pantsystem och att man inte har väntat på lågenergilamporna som inte innehåller kvicksilver, säger miljöexperten Minna Gillberg til Nyhetskanalen.se.
– Den konsumentinformation som finns på lågenergilampor är närmast skandalös. I bästa fall finns det en överkorsad soptunna. Enligt min mening borde man ha en dödskalle på dem, för kvicksilver är så farligt, fortsätter Minna Gillberg.
Vad ska man då göra om en lågenergilampan går sönder? Enligt Kemikalieinspektionen ska man:
“Öppna fönster, stäng dörren, lämna rummet i 20-30 minuter. Samla upp lampresterna med en bit kartong, torka av ytor i närheten med en fuktig trasa, lägg lamprester och trasa i en glasburk med lock, märk burken med varningstext och lämna in som miljöfarligt avfall. Använd inte dammsugare, den kan finfördela kvicksilverdropparna och då ökar risken för inandning.”
Sen är det upp till dig och ta reda på var i din kommun det finns ställen där de tar emot miljöfarligt avfall.
I mitt fall ligger den närmaste återvinningsstationen för farligt avfall minst en halv mil från där jag bor. Jag skulle alltså behöva ta bussen dit, eftersom jag inte har nån bil just nu och så är nog fallet för många andra i det här landet.
Kommunerna gör inte mycket för att vi ska kunna följa Kemikalieinpektionens rekommendationer för säker förvaring av farligt avfall och de mest drabbade är renhållningsarbetarna, som inte har en ‘susning’ om vad som finns i de vanliga soporna.
Vad tjänar det till att spara 80 procent energi per glödlampa och därmed låta allmänheten ta ansvaret för hanteringen av det värsta miljögift som finns? Ska vi sakta förgifta oss samtidigt som vi sparar energi? Var är kretsloppstänkandet?
